Manzanilla Sanlúcar de Barrameda bär på en historia som är djupt sammanflätad med Jerezvärlden, men har med tiden utvecklat en så tydlig egen identitet att den sedan 1964 stått som en egen skyddad ursprungsbeteckning. Här handlar det alltså inte bara om ännu en stil inom sherryfamiljen, utan om ett vin vars särart varit så tydlig att det fått ett eget namn och ett eget erkännande. Samtidigt vilar detta ursprung på samma historiska fundament som hela området kring Jerez, där tradition, lagring och handel under sekler format en av vinvärldens mest egenartade kulturer.

I dag framstår Manzanilla Sanlúcar de Barrameda som ett av Spaniens mest särpräglade ursprung, där identiteten vilar på biologisk lagring under flor och på en stil som alltid rör sig mot det lätta, torra, salina och delikata. Det moderna uttrycket har inte lämnat traditionen bakom sig, utan snarare förfinat den, och resultatet blir viner där skärpa, sälta och friskhet får tala med ovanligt klar röst. Det är just denna kombination av traditionell metod och nästan havsnära lätthet som gör Manzanilla så omisskännlig.

Klimatet är helt avgörande för områdets särart. I Sanlúcar de Barrameda ger närheten till Atlanten, Guadalquivirflodens mynning och den höga luftfuktigheten särskilt gynnsamma villkor för florjästen, som här utvecklas på ett sätt som ger vinerna deras karaktäristiska lätthet, friskhet och subtila sälta. Tillsammans med de ljusa kalkrika albariza-jordarna skapas ett uttryck som skiljer sig tydligt från inlandets torrare och något stramare motsvarigheter.

Geografiskt finner vi Manzanilla Sanlúcar de Barrameda längst ut i den nordvästra delen av Jereztriangeln, i själva kuststaden Sanlúcar de Barrameda i provinsen Cádiz i Andalusien. Produktionsområdet för druvorna sträcker sig över flera kommuner inom den större Jerezzonen, men själva lagringen som ger vinet rätt att bära namnet Manzanilla måste ske i Sanlúcar de Barrameda. Just detta säger också något viktigt om ursprunget: platsen är inte bara en bakgrund, utan själva nyckeln till vinets identitet.

Bland druvsorterna råder det liten tvekan om vad som bär området. Palomino är den självklara ryggraden och den sort som starkast förknippas med de torra uttrycken, medan Pedro Ximénez och Moscatel finns med som tillåtna komplement inom regelverket. Det är dock i samspelet mellan Palomino, albarizajorden, florlagringen och det kustnära klimatet som Manzanilla Sanlúcar de Barrameda finner sitt mest övertygande språk.